Nu sitter jag här på mitt rum och utanför mitt fönster kan jag se hur det mörknar mer ju längre tiden går.. Det är då ångesten kryper fram, känner av.. Tänker, kommer på hur många saker man har att göra och att sanden rinner ur tidglaset mer och mer ju längre tiden går. Fan. När ska jag? Imorgon, i helgen. Jag ska offra mig, det kommer förmodligen inte kännas lätt. Men fan vad skönt det måste kännas när allt är klart. Underbart. Hoppas jag kan åstadkomma något nu, jag vill visa alla dem som tvivlar att jag kan bara om jag fan vill.. Och det vill jag? Hur långt är jag beredd på att gå? Vem kan svara. Jag.. På måndag skall jag ha lämnat in allt. Och det är inte lite. Har bland annat en romananalys att göra på en bok jag knappt kommit halvvägs, referat, källkritik, argumenterande tal, tema energi, berätta om biobränsle, och en samhällsinlämning och ex antal till.. Såatteh... Upp till bevis. Hehe.